Vad händer om det aldrig tar slut?

Min kontaktperson på psyket sa att åtta månader inte är en lång tid (så länge som jag har gått på antidepressiva) med tanke på hur dåligt jag har mått... Men åtta månader är jävligt lång tid för mig. Vad händer om det aldrig går över? Nej, jag ska inte tänka så för då blir jag livrädd.

Efter alla mina möten med min psykolog K har jag fått bättre insikt om mig själv, men att försöka använda sig av den insikten varje gång man mår skit, man måste ju fan vara Gud för att klara av det. Och det är jag verkligen inte...

PUSS!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0