Vin, jäger och öl

Ojdå, mitt alkoholstopp höll visst inte så länge. Men ingen utgång iaf! Fan, jag och dom i mitt kollektiv satt och pratade om elchocker, alltså dom man får när man tar i ett eluttag. Vi pratade hit och dit och jag berättade om när jag var typ femton och tog i ett elstängsel och fick åka ambulans till sjukhuset eftersom elen var felkopplad och jag fick världens stöt.

Jag hade jättemånga tillfällen att prata om när jag fick "elchocker" som behandling för mina depressioner (alltså ECT). Tänk vad det hade tillfört diskussionen.

Orsaken till att jag tänker på det är att jag har blivit mycket mer restriktiv med vilka som jag berättar någonting om mitt psyke för överhuvudtaget. På ett sätt vill jag att mina åsikter och tankar ska accepteras som en "normalt" tänkande individ. Å andra sidan har jag sett så himla mycket och fått så många erfarenheter som jag gärna vill berätta om för att ge lite perspektiv åt trångsyntheten. 

Men hur fan gör man det utan att lämna ut sig själv totalt? Eller är det det som krävs?

Puss!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0